Begreppet grön obligation lanserades av Världsbanken år 2008 och syftar till att få fram kapital som kan finansiera satsningar som bidrar till hållbar utveckling. Göteborgs Stad har mångårig erfarenhet av att arbeta med gröna obligationer. Som första stad i världen gjordes den första emitteringen år 2013, och idag omfattar den totala skuldportföljen drygt 20 miljarder kronor. Historiskt har det huvudsakligen handlat om investeringar för minskade koldioxidutsläpp, men allt fler projekt omfattar numera också klimatanpassningsarbete.
Ramverk styr villkoren
Göteborgs Stad har upprättat ett ramverk som anger vad obligationerna kan användas till, vilket är fördelat på åtta kategorier: gröna byggnader, vattenhantering, hållbara transporter, förnybar energi, energieffektivisering, klimatanpassning, avfallshantering och miljöåtgärder. Ramverket uppdateras vart tredje år och innehåller kriterier som bygger på internationella standarder. Obligationerna används för investeringar som enligt ramverket klassas som gröna.
Ramverket definierar även vilka av EU:s miljömål och vilka av de globala hållbarhetsmålen (Agenda 2030) åtgärderna är kopplade till. I ramverket beskrivs också hur investeringarna ska följas upp och rapporteras. Varje grön obligation som utges av Göteborg ska referera till ramverket.
Granskning av en oberoende part är en viktig del av ramverket. Göteborgs Stad har samarbetat med CICERO, ett oberoende forskningsinstitut vid Oslo universitet (Center for International Climate and Environmental Research - Oslo). CICERO har säkerställt att stadens ramverk för gröna obligationer uppfyller högt ställda miljökrav i sin rapportering The City of Gothenburg Green Bond Second Opinion.
The City of Gothenburg Green Bond Second Opinion
Vattenhantering viktig klimatanpassning
Merparten av investeringarna med gröna obligationer avser ”gröna byggnader”. Nära tolv procent av finansieringen används till olika typer av projekt för vattenhantering – vilket i praktiken till stor del handlar om klimatanpassning.
Förnyat vattenledningsnät
Stadens vattenledningar har förnyats i omgångar och säkerställer en hållbar dricksvattentillgång under de kommande hundra åren. Renovering av ledningarna syftar bland annat till att minska läckage och driftavbrott.
Ny pumpstation för avlopp
Göteborgs största pumpstation för avlopp, Kodammarna, ersätts med en ny station vilken bland annat klimatsäkras mot höga vattennivåer i älv och hav.
Nya avloppsledningar
Två nya avloppsledningar ska förhindra att orenat avloppsvatten från kranskommuner når sårbara vattendrag vid höga vattenflöden.
Björlanda pumpkedja
Sex kilometer vatten- och avloppsledningar samt ombyggnad av två spillvattenpumpstationer och en dricksvattenpumpstation har anlagts på Hisingen. Åtgärderna ska minska risken för källaröversvämningar och utsläpp av avloppsvatten till vattendrag och därmed stärka dricksvattensäkerheten.
Reningsfilter vid vattenverk
Med installation av så kallade ultrafilter förbättras reningsförmågan för dricksvatten vid Lackarebäckens reningsverk. Ett första test vid Alelyckans vattenverk startade redan 2016. Ultrafiltren fungerar som en barriär som avskiljer mikroorganismer från dricksvattnet. Till följd av framtidens ökade temperaturer och nederbördsmängder väntas tillförseln av smittämnen till vattendragen öka.
Trädplantering
I staden planteras årligen nya träd som bland annat ger en ökad biodiversitet och bättre luftkvalitet. Grönska är också en effektiv åtgärd för att sänka temperaturen i staden.
Ökad flexibilitet och lägre ränta
Fördelar med gröna obligationer är att de kan vara goda verktyg för att driva på miljöarbetet och öka medvetenheten om klimatrelaterade utmaningar och lösningar.
Ofta finns en stor efterfrågan hos investerare på gröna obligationer, då de ger ett tydligt mervärde för att investera klimat- och miljövänligt. Jämfört med ”vanliga” obligationer kan investerare därför vara beredda att acceptera en lägre ränta. Staden erhåller då en rabatt, en så kallad greenium – grön ränterabatt.
Många olika typer av finansieringskällor, varav gröna obligationer är ett alternativ, är också ett sätt att minska risker och ge ökad flexibilitet.
De gröna obligationerna fungerar som ”vanliga” obligationer men med skillnaden att de ger köparna en möjlighet att investera för att gynna klimat och miljö. Köparna är vanligtvis större placerare som försäkringsbolag, banker, pensionsfonder med flera. De flesta obligationer har löptider på 5 – 6 år.
God samverkan säkerställer att ramverket följs
Inom Göteborgs finansverksamhet finns idag en ekonom som arbetar omkring 50 procent med gröna obligationer. Ett villkor för att det ska fungera är en god samverkan och dialog med förvaltningarna eller bolagen, dels för att säkerställa att investeringen verkligen är grön enligt det uppsatta ramverket, och dels att återrapportera vilken miljönytta som åstadkommits.
Erfarenheter
- Finansiering med gröna obligationer ökar medvetenheten om klimatrelaterade utmaningar och lösningar.
- Gröna obligationer styr mot ökade klimat- och miljövänliga investeringar.
- Riskerna sprids bättre med olika finansieringsformer, där gröna obligationer är ett alternativ.
- För att staden ska kunna emittera måste ett så kallat grönt ramverk upprättas. Detta ramverk definierar vilka projekt och investeringar som är berättigade till finansiering genom gröna obligationer utfärdade av Göteborgs Stad.
- Ramverket beskriver också processen som används för att identifiera, utvärdera, välja och rapportera om berättigade projekt.
- Återrapportering och full transparens mot långivarna är en mycket viktig del i arbetet för att upprätthålla trovärdigheten.
- Gröna obligationer innebär mer administration jämfört med vanliga obligationer och kräver en god samverkan inom kommunen.
Relaterade sidor
Gröna obligationer - Göteborgs Stad
Läs mer om försäkring och finans på klimatanpssning.se